TACK!
Kan inte riktigt finns några ord. Vet egentligen inte varför jag skriver.
Skriver bara för att skriva.
Idag har det varit en heldag med träning. Varit ute och gått med nova, bara vandrat runt i både "berg" och i skog.. Skönt var det iallafall.
När jag ser på henne där hon springer runt, studsar och nosar så ser allr så lätt ut. Hon ser så lycklig och fri ut.
Alla hennes muskler på henla kroppen rör sej, men hon ser inte ett dugg tung ut. Hon ser så lätt ut när hon studsar runt med en pinne i munnnen. Tänk sådana muskelberg, men ack så smidiga dom är!
Och kloka.
Hon förstår, hon känner. Hon vill hjälpa mej. haha. Hon bjuder in till lek och försöker få igång mej, inte med bett eller hopp, utan hon springer in mellan mina ben, stannar och har pinnen i mun, kollar på mej, och liksom springer i sick-sack mot mej och stannar innan hon kommer fram, då tvär-vänder hon. Som att säga "kom igen nu då morsan! Det e ju kul, jaga mej. Kom igen, dragkamp då?" haha.. hon är så rolig.
Stannar upp och ser på mej, "gläffsar" lite och pratar på hennes sätt.. hihi.. Hon gör mej glad, jag blir lite lättare i sinnet. Det är skönt.
En härligt lång promenad med Nova (och gärna christine) det är skönt, det får mej att glömma mina tankar och min oro ett tag. Min lilla familj med katter, hund och christine, det är det bästa som har hänt mej.
Tack alla som har tänkt på mej under dom här månaderna, det känns underbart att ha er! Era ord ligger varmt inluddade i mitt inre och när det känns alldeles för jobbigt så tar jag fram dom. Smakar på dom. Njuter av er ömhet. Allt känns lite lättare då. TACK!
Tack Christine för att du står ut med mej och inte släpper taget, tack för att du står ut med min sorg, smärta och ångest. Jag är inte den lättaste att leva med, jag vet det. Har så mycket gammalt att ta tag i, men det går framåt. Mycket tack vare dej.
tack för att du låter mej gråta mot din axel, tack för att du hjälper mej igenom mina ångestfyllda dagar och nätter, tack för att du finns där när jag inte har lust med någonting.
Älskade, älskade du, hur står du ut?! haha.. Du är en otrolig människa!
Den varmaste och ömmaste jag vet. Du är så fruktansvärt älskad, ska du veta. Jag ser upp till dej så oerhört mycket, har aldrig sett upp till någon människa på detta sätt förut.
har aldrig litat så mycket på någon.
Jag har ALDRIG känt mej så ÄLSKAD någongång förr!
Du ger mej allt jag behöver, jag hoppas att jag ger dej lite av allt det du ger mej.
Du är vackrast!
TACK!
Skriver bara för att skriva.
Idag har det varit en heldag med träning. Varit ute och gått med nova, bara vandrat runt i både "berg" och i skog.. Skönt var det iallafall.
När jag ser på henne där hon springer runt, studsar och nosar så ser allr så lätt ut. Hon ser så lycklig och fri ut.
Alla hennes muskler på henla kroppen rör sej, men hon ser inte ett dugg tung ut. Hon ser så lätt ut när hon studsar runt med en pinne i munnnen. Tänk sådana muskelberg, men ack så smidiga dom är!
Och kloka.
Hon förstår, hon känner. Hon vill hjälpa mej. haha. Hon bjuder in till lek och försöker få igång mej, inte med bett eller hopp, utan hon springer in mellan mina ben, stannar och har pinnen i mun, kollar på mej, och liksom springer i sick-sack mot mej och stannar innan hon kommer fram, då tvär-vänder hon. Som att säga "kom igen nu då morsan! Det e ju kul, jaga mej. Kom igen, dragkamp då?" haha.. hon är så rolig.
Stannar upp och ser på mej, "gläffsar" lite och pratar på hennes sätt.. hihi.. Hon gör mej glad, jag blir lite lättare i sinnet. Det är skönt.
En härligt lång promenad med Nova (och gärna christine) det är skönt, det får mej att glömma mina tankar och min oro ett tag. Min lilla familj med katter, hund och christine, det är det bästa som har hänt mej.
Tack alla som har tänkt på mej under dom här månaderna, det känns underbart att ha er! Era ord ligger varmt inluddade i mitt inre och när det känns alldeles för jobbigt så tar jag fram dom. Smakar på dom. Njuter av er ömhet. Allt känns lite lättare då. TACK!
Tack Christine för att du står ut med mej och inte släpper taget, tack för att du står ut med min sorg, smärta och ångest. Jag är inte den lättaste att leva med, jag vet det. Har så mycket gammalt att ta tag i, men det går framåt. Mycket tack vare dej.
tack för att du låter mej gråta mot din axel, tack för att du hjälper mej igenom mina ångestfyllda dagar och nätter, tack för att du finns där när jag inte har lust med någonting.
Älskade, älskade du, hur står du ut?! haha.. Du är en otrolig människa!
Den varmaste och ömmaste jag vet. Du är så fruktansvärt älskad, ska du veta. Jag ser upp till dej så oerhört mycket, har aldrig sett upp till någon människa på detta sätt förut.
har aldrig litat så mycket på någon.
Jag har ALDRIG känt mej så ÄLSKAD någongång förr!
Du ger mej allt jag behöver, jag hoppas att jag ger dej lite av allt det du ger mej.
Du är vackrast!
TACK!
Kommentarer
Postat av: Christine
Älskade, vackraste du...
Du ger mig allt jag behöver, önskar och lite till. Din mångfasetterade skönhet kan fortfarande få marken att försvinna under mina fötter och jag vill aldrig vara utan dig, inte ens för ett ögonblick i tanken. Jag älskar dig över allt annat.
Trackback